Ordförklaringar

För att rätt förstå uttryck i de dokument som ingår i detta material återfinns här förklaringar till enheter, gårdars status, en del övriga ord samt förekommande förkortningar. Även källorna finns här listade.

Ofta förekommande enheter:

Tunna:
torra varor 32 kappar eller 146,6 liter
våta varor  48 kannor eller 125,6 liter

Kappe: 4,52 liter

Kanna : 2,62 liter

Tunnland: 32 Kappland eller 1600 kvfamn = 4936,6 kvm

Kappland : 154,3 kvm

Riksdaler Banco: blev 1873 ca 1 kr 50 öre

Decimaltum:  1/10 fot eller 2,969 cm. Ett försök till att få ett hanterbart rymdmått, kubiktum, kubikfot, före decimalsystemets införande.

Revar och stänger:  1 rev 10 stänger eller 100 decimaltum = 29,690 m. För areal: kvadratstänger/revar.  Måttenheter Lantmäteriet använde   1855-80.

Allmän fyrk: Från 1863 enhet för skattekraft till kommunen motsvarande vår skattekrona,avskaffades1907. Baserades på jordräntan, skatten till kronan, där mantal var beräkningsgrunden. Var även underlag för rösträtt i kommunala val. En fyrk en röst.

Vägfyrk: Underlag för utdebitering till underhåll av allmänna vägar fram till 1937.

 

Gårdarnas status :

Säteri: Gård som tidigare innehafts av en adelsman med skattebefrielse. Upphörde 1810.

Sätesgård: Adlig ägare, ofta en förläning för utförda tjänster. Ingen skatt men militära åtaganden.

Frälsehemman: Gård under sätesgård, betalar skatt, arrende till sätesgården.

Rå och rör (inom): Frälsehemman inom samma by som sätesgården.

Skattehemman: Ägs av enskild ägare och brukas av honom eller arrendator. Betalar skatt till Kronan.

Kronoskattehemman: Inlöst (skatteköpt) Kronohemman med samma skyldigheter som Skattehemman.

Boställe (löne-): Kronohemman som bebos och brukas av myndighetsperson eller militär (ej menig)

Kyrkohemman: Ägs av Kyrkan  och är löneboställe för kyrkans personal. Brukas ibl. av arrendator

Soldatboställe: Torp tillhörigt byn avdelat för soldatens lön och uppehälle.

Rusthåll: Med skyldighet hålla ryttare mot befrielse från skatt. Räckte inte skatten för kostnaderna fanns ett eller flera augmentshemman som under samma villkor deltog i kostnaderna

Augmentshemman: Med skyldighet delta i rusthålls kostnad för ryttare. Gården var inget rusthåll Augmentshemman ses även för hemman som ingår i rote med skyldighet hålla soldat.

 

Övrigt:

Avrösningsjord: Skog och övrig mark, ej odlingsbar mark vid laga skifte.

Förpantning – Nyttjanderätt, ofta av mark att uppföra hus på = ofri grund

Gratialist – pensionerad soldat.

Gravation - inteckning

Inrösningsjord: Åker och äng, odlingsbar mark vid laga skifte

Håll och stygn: Lungiflammation

M. h. å p: Med hand å penna: När en icke skrivkunnig skulle underteckna en handling höll hen i pennan som  fördes  av en skrivkunnig. Sådan underteckning var juridiskt bindande.

Mantal: Ursprl. fastställt av Gustav Vasa som ett mått på förmågan att hålla krigsfolk, senare även ett mått på skattekraft. Förmedlat mtl = omräknat mtl.

Moderspassion: Svårdefinierad dödsorsak – Något som hade sitt ursprung i barnafödandet utan att sammankopplas med en graviditet eller förlossning.

Nervfeber: Tyfus

Rote: I indelningsverket en samling gårdar med skyldighet hålla en soldat. Inom kyrkan ett område där gemensamt husförhör hölls

Rödsot: Dysenteri

Skogsaccis: Mellan 1909 och 1948 kommunal utdebitering beräknad på avverkad skogs rotvärde.

Stenpassion: Gall- eller njursten

Strupsjuka: Difteri

Tionde: avgift t Kyrkan. Fr. början 1/3 t prästen 1/3 till biskopen och 1/3 till de fattiga. Vid reformationen 1527 drogs 2/3 in till Kronan. Prästen fick behålla sin del, avvecklades 1910. Kronotiondet avvecklades 1885-1903.

Åbo: Brukare med åborätt.

Åborätt: En form av ständig besittningsrätt till hemman och fastigheter av krononatur med rötter från 1500-talet. Den var ärftlig.

 

Förkortningar

Arr. – arrendator

Br. – brukare

Dvs. – Det vill säga

Enl. - Enligt

Fam. – familjen

Fr. –från

g m – gift med

Ibl. –ibland

Inh. – inhysesjon

H – hustru 1

H2 – hustru 2

Kappl  – kappland

L eller La - Lilla

Mtl  – mantal

M h å p - med hand å penna

o.s.v . – och så vidare

ohh  – och hans hustru

oä.d/s – oäkta dotter el.son

pga – på grund av

SLS – Svenska Landsbygdens Studieförbund. (senare Vuxenskolan)

St. -  Stora

st. -  styck

SGG – Svenska Gods och Gårdar

SB – Svensk Bebyggelse

t – till

t.o.m – till och med

torp. - torpare

tunnl.  – tunnland

ursprl. – ursprungligen

äg. – ägare

 

 

 

 Källor:

Arkiv Digital: Husförhörslängder Bällefors:

Al:1 1777-87 sid 76-139

Al:2 1787-94 sid 85-145

Al:3 1794-1806 sid 86-165

Al:4 1807-1823 sid 128-192

Al:5 1821-1842 sid 86-153

Al:6 1842-1860 sid 105-181

Al:7 18961-1872 sid 116-178

Beateberg:

Al:4 1794-1806 sid 174-193

Al:5 1807-22 sid 215-247

Al:6 1822-40 sid 6-16, 193-206

Al:7 1841-54 sid 22-36, 351-373

Al:8 1842-54 sid 20-36, 374-396

Al:9 1855-62 sid 22-52, 408-438

Ekeskog:

Al:1 1872-84

Al:2 1884-98

Alla:1 1898-1911

Alla:2 1812-54

In-och utflyttningslängder

Dop- och dödböcker

Vigselböcker

 

Arkiv Digital: Häradsskrivaren i Vadsbo,

                        mantalslängd

1753-57 sid 820

1762-64 sid 4120, 4130

1765-67 sid 4500, 4510

1768-69 sid 6090, 6100

1772-73 sid 4670

1780-81 sid 5400

1784-85 sid 5100

1790 sid 4130

1796 sid 2100

1800 sid 2920

1805-07 sid 6170

1810 sid 3350

1815 sid 3410

1820 sid 3470

 

Riksarkivet ”Svar”:

Inskrivningsdomaren i Vadsbo Domsagas arkiv 1875-1933. Lagfarter.

 

Övrigt: Källor är fortlöpande angivna i texten där de åberopats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

This Web Page was Built with PageBreeze Free HTML Editor