För att rätt förstå uttryck i de dokument som ingår i detta material återfinns här förklaringar till enheter, gårdars status, en del övriga ord samt förekommande förkortningar. Även källorna finns här listade.
Tunna:
torra varor 32 kappar eller 146,6 liter
våta varor 48 kannor eller 125,6 liter
Kappe: 4,52 liter
Kanna : 2,62 liter
Tunnland: 32 Kappland eller 1600 kvfamn = 4936,6 kvm
Kappland : 154,3 kvm
Riksdaler Banco: blev 1873 ca 1 kr 50 öre
Decimaltum: 1/10 fot eller 2,969 cm. Ett försök till att få ett hanterbart rymdmått, kubiktum, kubikfot, före decimalsystemets införande.
Revar och stänger: 1 rev 10 stänger eller 100 decimaltum = 29,690 m. För areal: kvadratstänger/revar. Måttenheter Lantmäteriet använde 1855-80.
Allmän fyrk: Från 1863 enhet för skattekraft till kommunen motsvarande vår skattekrona,avskaffades1907. Baserades på jordräntan, skatten till kronan, där mantal var beräkningsgrunden. Var även underlag för rösträtt i kommunala val. En fyrk en röst.
Vägfyrk: Underlag för utdebitering till underhåll av allmänna vägar fram till 1937.
Säteri: Gård som tidigare innehafts av en adelsman med skattebefrielse. Upphörde 1810.
Sätesgård: Adlig ägare, ofta en förläning för utförda tjänster. Ingen skatt men militära åtaganden.
Frälsehemman: Gård under sätesgård, betalar skatt, arrende till sätesgården.
Rå och rör (inom): Frälsehemman inom samma by som sätesgården.
Skattehemman: Ägs av enskild ägare och brukas av honom eller arrendator. Betalar skatt till Kronan.
Kronoskattehemman: Inlöst (skatteköpt) Kronohemman med samma skyldigheter som Skattehemman.
Boställe (löne-): Kronohemman som bebos och brukas av myndighetsperson eller militär (ej menig)
Kyrkohemman: Ägs av Kyrkan och är löneboställe för kyrkans personal. Brukas ibl. av arrendator
Soldatboställe: Torp tillhörigt byn avdelat för soldatens lön och uppehälle.
Rusthåll: Med skyldighet hålla ryttare mot befrielse från skatt. Räckte inte skatten för kostnaderna fanns ett eller flera augmentshemman som under samma villkor deltog i kostnaderna
Augmentshemman: Med skyldighet delta i rusthålls kostnad för ryttare. Gården var inget rusthåll Augmentshemman ses även för hemman som ingår i rote med skyldighet hålla soldat.
Avrösningsjord: Skog och övrig mark, ej odlingsbar mark vid laga skifte.
Förpantning – Nyttjanderätt, ofta av mark att uppföra hus på = ofri grund
Gratialist – pensionerad soldat.
Gravation - inteckning
Inrösningsjord: Åker och äng, odlingsbar mark vid laga skifte
Håll och stygn: Lungiflammation
M. h. å p: Med hand å penna: När en icke skrivkunnig skulle underteckna en handling höll hen i pennan som fördes av en skrivkunnig. Sådan underteckning var juridiskt bindande.
Mantal: Ursprl. fastställt av Gustav Vasa som ett mått på förmågan att hålla krigsfolk, senare även ett mått på skattekraft. Förmedlat mtl = omräknat mtl.
Moderspassion: Svårdefinierad dödsorsak – Något som hade sitt ursprung i barnafödandet utan att sammankopplas med en graviditet eller förlossning.
Nervfeber: Tyfus
Rote: I indelningsverket en samling gårdar med skyldighet hålla en soldat. Inom kyrkan ett område där gemensamt husförhör hölls
Rödsot: Dysenteri
Skogsaccis: Mellan 1909 och 1948 kommunal utdebitering beräknad på avverkad skogs rotvärde.
Stenpassion: Gall- eller njursten
Strupsjuka: Difteri
Tionde: avgift t Kyrkan. Fr. början 1/3 t prästen 1/3 till biskopen och 1/3 till de fattiga. Vid reformationen 1527 drogs 2/3 in till Kronan. Prästen fick behålla sin del, avvecklades 1910. Kronotiondet avvecklades 1885-1903.
Åbo: Brukare med åborätt.
Åborätt: En form av ständig besittningsrätt till hemman och fastigheter av krononatur med rötter från 1500-talet. Den var ärftlig.
Arr. – arrendator
Br. – brukare
Dvs. – Det vill säga
Enl. - Enligt
Fam. – familjen
Fr. –från
g m – gift med
Ibl. –ibland
Inh. – inhysesjon
H – hustru 1
H2 – hustru 2
Kappl – kappland
L eller La - Lilla
Mtl – mantal
M h å p - med hand å penna
o.s.v . – och så vidare
ohh – och hans hustru
oä.d/s – oäkta dotter el.son
pga – på grund av
SLS – Svenska Landsbygdens Studieförbund. (senare Vuxenskolan)
St. - Stora
st. - styck
SGG – Svenska Gods och Gårdar
SB – Svensk Bebyggelse
t – till
t.o.m – till och med
torp. - torpare
tunnl. – tunnland
ursprl. – ursprungligen
äg. – ägare
|
Arkiv Digital: Husförhörslängder Bällefors: Al:1 1777-87 sid 76-139 Al:2 1787-94 sid 85-145 Al:3 1794-1806 sid 86-165 Al:4 1807-1823 sid 128-192 Al:5 1821-1842 sid 86-153 Al:6 1842-1860 sid 105-181 Al:7 18961-1872 sid 116-178 Beateberg: Al:4 1794-1806 sid 174-193 Al:5 1807-22 sid 215-247 Al:6 1822-40 sid 6-16, 193-206 Al:7 1841-54 sid 22-36, 351-373 Al:8 1842-54 sid 20-36, 374-396 Al:9 1855-62 sid 22-52, 408-438 Ekeskog: Al:1 1872-84 Al:2 1884-98 Alla:1 1898-1911 Alla:2 1812-54 In-och utflyttningslängder Dop- och dödböcker Vigselböcker
|
Arkiv Digital: Häradsskrivaren i Vadsbo, mantalslängd 1753-57 sid 820 1762-64 sid 4120, 4130 1765-67 sid 4500, 4510 1768-69 sid 6090, 6100 1772-73 sid 4670 1780-81 sid 5400 1784-85 sid 5100 1790 sid 4130 1796 sid 2100 1800 sid 2920 1805-07 sid 6170 1810 sid 3350 1815 sid 3410 1820 sid 3470
Riksarkivet ”Svar”: Inskrivningsdomaren i Vadsbo Domsagas arkiv 1875-1933. Lagfarter.
|
Övrigt: Källor är fortlöpande angivna i texten där de åberopats.
This Web Page was Built with PageBreeze Free HTML Editor