Några anteckningar om en del torp och småstugor i Ekeskog

1. Häräng var ett litet torp som låg i skogskanten mellan Ulfstorp och Vikängen. Där bodde sist Ludvig Larsson, som vi väl minns bäst under smeknamnet "Lasins Ludvig". Stället födde en ko och tidvis även ett par får. Ludvig var till yrket skräddare, men sysslade även med en del annat såsom biodling och ympade och beskar fruktträd åt sina grannar. Han skrev även vers och lär ha fått en del publicerat. Han bodde kvar så länge som möjligt i sin stuga och ville ogärna flytta därifrån. Från ålderdomshemmet återvände han flera gånger, och hyste inga varmare känslor för sina beskyddare som hade lurat dit honom. Slutligen fick han ta med en halmkupa till hemmet och då gick det lite bättre.

2. Där det nuvarande "Ekes" ligger låg före en stuga som kallades "Männes". Halva stugan hade jordgolv och halva trä. I den stugan som nu finns där bodde en skomakare som hette Anders Karlsson. Han var far åt Anna Karlsson som nu bor där. I yngre dar arbetade Anders vid kanalverket och lagade skor på kvällarna. Säkerligen finns det några par stövlar kvar av hans tillverkning, på någon vind eller så.

3. Strax åt öster om ovanstående låg vad som kallades "Gamla Staffes". Där bodde tre syskon som sedermera flyttade till det vi nu kallar Hagalund. Namnet "Staffes" tog dom givetvis med sig, men även stugan flyttades med och ligger som lillstuga sydost om huset där. De tre syskonen hette Lars, Lovisa och Gustav. En av dem, alltså bröderna, hade varit sjöman och varit ute i världen. Han berättade en gång om en resa: Vi var så långt ut på havet att vi såg varken land eller vatten på 14 dar, men tillade efter en stunds eftertanke, jo vatten förstås.

4. Mitt emot Hagalund låg Anderstorp. Denna stuga minns säkert de flesta som grå och fallfärdig, men även den hade väl varit modern och tidsenlig en gång. Den var aldrig försedd med järnspis. Den sista som bodde där var Augusta Karlsson. Hon hade hand om mjölktransporten från Tåtorp till Mejeriet i Ekeskogs by. För övrigt försörjde hon sig på att tvätta och ta upp "mej" åt sina grannar. Hon var en av de många i den stora låglöne-grupp som då ej var uppfunnen, men som med sitt slit och försakelse bar upp det arbetskrävande jordbruket, som då helt väl saknade maskiner.

5. Nästa ställe på vägen mot byn var Sköltes eller Sköltalyckan. Namnet är väl en förenkling av Sköldes. Stället hör till G. Gustavssons i Ekagården, och det enda som finns kvar är källaren, samt en medicinalväxt, Libesticka som dröjt kvar efter denne odalman.

6. Härnäst kommer Kristians. Denna mark hör nu till Karl Johansson Ekagården men har förut hört till Lillegården. Ovannämnde Karl har här hittat ett armband av brons samt ett elddon av flinta. Fynd som tyda på gammal bebyggelse.

7. Sist av de tre stugorna som låg i denna backe var Spelars. Det var en mindre stuga där Karl Karlsson med hustru Augusta bodde. De var båda yrkesskickliga skräddare och sydde många av de kostymer som Ekeskogs hedervärda byamän skrudade sig i.

8. Söder om landsvägen och 300 m öster om Hultet låg Gamla Hultet. Allt som återstår är en brunn och några stenrösen.

9 o 10 Grekes och Nordlyckan låg öster om folkskolan. Det var små jordbruk.

I själva byn låg några stugor av vilka en finns kvar och i vilken den första affären var inrymd. Så fanns ju även Ekborgs stuga kvar tills slutet på 40-talet. Ekborg som var skräddare var vida berest, och hade varit i Norge, Danmark och Tyskland, där han arbetat som skräddaregesäll. Av gamla kartor framgår att det legat 4 eller 5 stugor här i byn men vilka som bott där är förnärvarande okänt.

Vad om ovan nämnts är berättat av två gamla ekeskogsbor nämligen: Anna Karlsson Ulfstorp och Karl Johansson Ekagården. I den mån några uppgifter skulle vara felaktiga beror detta helt på att uppgifter och data förvanskats av

S. Johansson
Halnav. 18
Tba

/Tillbaka/