Byn började vakna mellan kl 5 och 6 på morgonen, då gjordes morgonmjölkningen. Det fanns mjölkkor i alla lagårdarna, jag tror det var 9 lagårdar, sen kördes mjölkkrukorna ut till ”mjölkabolet” som låg vid vägskälet utanför Flobacken. Från Krustorp kom de körande med hästskjuts, övriga drog krukorna på cykelkärror, vintertid på kälkar, och väl framme vid mjölkbordet fick man en liten pratstund. Sen gick man hem och åt frukost. I mitt hem, Karléns, åt förutom familjen även ett eller två handelsbiträden och tidvis även en dräng som arbetade på gården. Småskolan började kl 09:10, där gick första och andra klass, 8-12 elever i genomsnitt, alla kom gående, även ända från Sörboda, Herrängen och Mockeltorp, alla hade med matsäck oftast några smörgåsar och en flaska mjölk. Barnen var ute och lekte på rasterna, vi lekte även i Ekahagen.
Affären, lanthandeln, öppnade kl 9, det var oftast två handelsbiträden varav en bodde i det sovrum som fanns på övervåningen. Jag minns David Linder, Ragnar Jansson, Dan Johansson och Holger Envall. Senare var det även ekeskogsungdomar som fick sitt första arbete i affären, Sören Larsson, Karl-Erik Kvist, Inger Larsson, Anita Larsson. Vid 10-tiden kom lantbrevbäraren Carl Magnusson, senare Karl Eriksson, åkande på sin cykel, de hade med avgående post som sorterades.
Lite senare kom postbilen från Moholm med brev, paket och tidningar, Gunnar Hult hette en av av postbilsförarna. En säck med värdepost, väl förseglad med lacksigill, öppnades av poststationsföreståndaren som var min pappa Hans Karlén. Även min mamma kunde sköta detta arbete liksom någon av handelsbiträdena och även jag fick lära mig att ”sköta posten”. Postbilen stannade inte länge, avgående post gjordes iordning och förseglades i en säck. Brev och tidningar sorterades av lantbrevbäraren i det inre kontorsrummet, post till dem som bodde i byn lades ut i en låda i affären där den fick hämtas, men till alla hushåll längs vägen till Tåtorp och till Sörboda packades ner i särskild ordning i lantbrevbärarens stora väska. Det var noga med värdeförsändelserna, pensionerna t ex kom med posten. Lantbrevbäraren gav sig iväg efter kl 11.
Vid 12-tiden kom mjölkbilen tillbaka från mejeriet i Tidan med flaskorna, några av dem var fyllda med vassle och då kom bönderna med sina kärror igen för att ta hem krukorna, ofta hämtade man posten samtidigt.
Under eftermiddagen var det något lugnare i affären men det var nästan alltid någon kund inne. Skolbarnen slutade kl 2 och de sprang förbi på vägen. Så kom i varje fall efter kriget bilar med varor, ”drickabil” t ex. Vissa varor fick vi hämta vid järnvägsstationen i Moholm, i godsmagasinet. Under krigsåren när vi inte hade bil kördes hästskjuts till Moholm en gång i veckan. Klockan 6 var det stängningsdags i affären och kvällen var lugn i byn när kvällsmjölkningen väl var över.
Britt Sörman